Kapitel 5: LÄGRE KVALITET

d)  Arbetsliv i övrigt

 

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att i ambitionerna att öka andelen invandrare inom olika yrken sänker man kraven

• att förlorarna blir två grupper: dels de mer kvalificerade som inte får jobb, dels allmänheten

 

1. Polis

2. Brandkår

3. Översättningar

4. Övrigt


1. Polis

Ur DN den 23/11 -06:

"Ett 40-tal sökande till polisens grundutbildning som inte klarade svenskprovet får ändå gå vidare. 'Vi har ett krav att öka mångfalden', säger polishögskolans rektor Birgit Hansson, till DN."

"Genom tuffa fysiska och psykiska prov sållas de sökande ut. Men vad polisen inte informerar om är att den nya satsningen på mångfald gör att en stor grupp som inte klarat svenskproven ändå klarar sig vidare."

Det rör sig alltså, som rektor Hansson ser det, om en målkonflikt:

"Jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna nå vår målsättning med större mångfald om vi inte vågade oss på att göra den här typen av försök."


2. Brandkår

Ur Sydsvenskan den 5/10 -09:

"Brandmän rasar mot särbehandling
 
Ilskan pyr bland brandpersonal i Lund och Malmö. Orsaken är en förkortad utbildning..."
 
"Kommunals ombud på Räddningstjänsten Syd i Lund, Jonas Härle, kallar utbildningen 'en gräddfil'.
 
- Vi är naturligtvis inte emot att personer med utomnordisk bakgrund blir brandmän. Det vi vänder oss emot är att de som ingått i den tio månader långa ESF-kursen, har möjlighet till samma jobb som de som gått den officiella tvååriga SMO-utbildningen, säger han."
 
En orsak till den kortare utbildningen var att brandmän utsatts för stenkastning vid utryckningar i Rosengård:

"Räddningstjänsten behöver medarbetare som kan föra dialog med de boende på olika språk."


3. Översättningar

Ur kolumn i Kvällsposten den 26/12 -98, skribenten hade hyrt en Dickensfilm över julen:

"Översättaren, som inte vågat sätta ut sitt namn, kan inte stava till bråttom. Rakt igenom filmen står det 'brottom'. Höjdpunkten är när Estella säger 'no rush' och översätts med 'ingen brottom'.

I var och varannan textremsa slår denne språkmarodör till. Några exempel: Gratulerar över framgången, jag ska berätta till dig..."

"...Finns det inga krav på översättare? Och hur kan någon som har svenska som modersmål säga berätta TILL dig?

Denna form är vanlig bland invandrare, men aldrig trodde jag att det skulle lyckas sprida sig till de människor, vars arbete är svenska språket."


4. Övrigt

"Svenskkunskap inget för Ams?"

Så löd rubriken till en insändare i SvD den 23/9 -02, skriven av en egen företagare, tillika invandrarkvinna:

"Ams har hittat på ett märkligt sätt att motverka etnisk diskriminering - man låter inte arbetsgivare ställa krav på kunskaper i svenska i platsannonser. Krav på engelska eller norska eller kinesiska går bra, men inte svenska.

Så här gick det när jag skulle annonsera ut ett jobb i vår kundtjänst. I det här jobbet pratar man mycket i telefon och mejlar med kunder i Sverige och utomlands, därför är språkkunskaper viktiga, liksom intelligens, datorvana och servicekänsla. Jag skriver ihop en platsannons och lämnar in den på Ams - Arbetsförmedlingens websajt 'platsbank' (säger inte lagen att jag måste det?)"

Inga arbetssökande hörde av sig, varpå kvinnan ringde Ams och frågade om orsaken. Det visade sig att hennes annons inte blivit godkänd. Orsak: där fanns en formulering som jag inte fick använda, "nämligen att den sökande 'bör tala utmärkt (engelska och) svenska'.

Jag häpnar. Jag anmodas läsa 'föreskrifterna' för hur man får skriva platsannonser. Där står det så här: 'För att undvika diskriminering av utländska arbetstagare som ännu inte fått undervisning i svenska ska inte svenska språket anges vid publicering genom arbetsförmedlingen om det inte föreligger särskilda skäl.'

Vidare läser jag under 'krav på språkkunskaper i svenska': 'Det är lätt hänt att man ställer upp slentrianmässiga och onödiga krav som i praktiken utesluter individer som omfattas av diskrimineringslagarna. Omotiverade krav kan leda till indirekt diskriminering.'

Jag protesterar. Det enda 'slentrianmässigt' här är hur Ams väljer att motverka problemet med indirekt diskriminering."

"Utredningen pågår nu hos Ams, de kommer att höra av sig, säger de, kanske blir det jurister inkopplade. Kul. Jag däremot är mycket klar över den frågan. Det är min rätt och skyldighet att redovisa kunskapskraven - öppet och tydligt - i en platsannons.

Vi ska inte slösa bort min tid, eller några arbetssökandes tid, på intetsägande texter. För övrigt leder jag ett lag av sex anställda, där fyra av oss inte har svenska som modersmål."

Till nya sysselsättningar hör de som arbetar inom "Lugna gatan". Dessa är ofta tidigare kriminella, en del är fortfarande kriminella. Ur artikel i Sydsvenskan, augusti 2009:

"Platschefen för Lugna Gatan i Skåne misstänks för bedrägeri. Han förhördes under fredagen. Därmed är ytterligare personer vid Lugna Gatan, en organisation inrättad för att förebygga brottslighet bland unga, misstänkta för brott. De flesta rör bedrägerier, men vapenbrott och våld mot polisen finns med bland brotten."

"Tre anställda på Lugna Gatan misstänks sedan i våras för inblandning i en härva som omfattar 139 olika brott. En av dem har varit häktad, men släppts. En av dem är efterlyst och enligt polisuppgifter till Sydsvenskan även misstänkt för vapenbrott.  60 av brotten i härvan handlar om bedrägeri och totalt ingår 16 misstänkta."